Hej!

Idag kommer en liten uppdatering från solstolen, eller solsoffan. (jag har en träsoffa på altanen där vi nu sitter).
Jag vet dock inte om jag kan påstå att det är den ultimata sommardagen då vi (jag och hundarna) sitter här, inlindade i en sherpafilt, jag har tofflor på fötterna och fick nyss hämta en munkjacka då det blev för kallt med bara tshirt – men är det sommar så är det! :)
Trots att det passerat lunchtid så har min frukostbricka framför mig.. (visst är det en fin bricka? fick den när jag fyllde år, alldeles perfekt i storleken)

frukost på altanen :)

Förhoppningsvis kommer solen över hustaket på dryga timman och då blir det lite varmare, om inte regnet gör entre först. Det har gått åska de senaste dagarna, igår lät det som om det small precis ovanför huvudet och en stund senare gick strömmen i kvarteret. Det mullrade och lät i flera timmar samtidigt som det regnade, solen sken och någon enstaka blixt. Varför ta ett väder åt gången när man kan avklara allt på samma gång?

Gårdagens väder.

Det märks att jag inte loggat in på bloggen via datorn på länge utan skött det mesta via ajfånen :)
19 sidor med spamkommentarer väntar, närmare bestämt 371 kommentarer.
5 mjukvaruuppdateringar väntar..
Hmm..

Jag har de senaste månaderna funderat över framtiden med bloggen – ena delen av mig tycker det är kul att skriva av sig lite och berätta om vardagen medan en annan del av mig tycker det är ganska skönt att vara “privat” och låta bli att uppdatera så jag tror det får bli ett mellanting tillsvidare. Flera gånger har jag kommit på mig själv att tänka “det där hade blivit ett bra blogginlägg” “undra om jag skulle blogga lite” m.m.m men samtidigt får jag för mig att det är tråkigt för er läsare att följa min vardag då det inte direkt händer så spektakulära saker :)
Så vad säger ni? de få läsare som kanske finns kvar? Finns det något ni önskar mer eller mindre av?

Engla med parabolantennen på plats

Kan även passa på att berätta att lilla Engla haft en del otur sista tiden. I slutet av maj hade vi en planerad kastrering av henne för att få ner stressnivån för henne – att få slippa löpandet då hon inte är avelsmaterial. Operationen gick bra, däremot så var veterinärens ordination “minimal aktivitet i 4 veckor” dvs. korta koppelpromenader, inget hoppande och lekande, inget lösspringande etc samt tratt/krage på i 12 dagar (tills återbesöket för att plocka bort suturerna). I det stora hela gick det bra, även om man såg att hon var understimulerad och hade så mycket spring i kroppen som hon inte fick upplopp för så det var ganska jobbiga veckor. Vi gick varandra på nerverna så att säga.

En vecka efter att livet var tillbaka i det normala så for jag till Stockholm ett par dagar med min lillebror. Då ringde mamma och sa att Engla var sjuk – analsäckarna hade spruckit så det blev akutbesök hos veterinären, sövning och rengöring. Tratt och smärtstillande i 10 dagar. Dessutom så sa veterinären att Engla hade problem med tänderna, det fanns början till tandlossning och så behövde tandsten tas bort så det var bara att boka ett tredje besök. Vi fick vänta två veckor då det är semstertider. Igår var dagen D – vi var hos veterinären på morgonen och han visade vad jag ska spana efter i framtiden. Trodde att Engla skulle protestera mer men hon trippade snällt iväg med veterinären mot operationsavdelningen. Ett par timmar senare fick jag hämta hem en groggy liten hund som hade tre tänder färre, vissa framtänder gick inte att rädda.

På kvällen var hon riktigt olycklig, jag tror det var obehagligt med tungan i munnen då tänderna den brukar vila mot var borta för hon kraxade och kom inte alls till ro fören sent i natt. Ingenting var bra alls.
Nu på morgonen (hrm.. förmiddagen) när hon vaknade fick jag en jättepuss och hon verkar mer tillfreds med situationen. Jag kan tänka mig att det gjort väldigt ont i munnen periodvis och så snart hon vant sig att vara utan sina tänder så kommer nog livet kännas bättre.

Jag hoppas dock att vi slipper besöka djursjukhuset en lång tid framöver.

Jag kanske skall berätta lite om Katja också. Tack och lov så har hon sluppit det här med veterinärbesök sånär som på sin vaccination för två veckor sedan.
Vi firade midsommar i min mosters stuga och där fick hon vara lös hela tiden och hon älskade det! Att få springa i skogen och på stranden var rena himmelriket. Det var som att någon “spärr” släppte och hon har sedan dess vågat vara längre bort från mig när hon är lös. Tidigare så har hon travat brevid mig när hon varit lös när vi varit i skogen.
Katja är även mer intresserad av att leka numera. Hon har en boll med ett snöre i som man kan kasta ganska långt och det tycker hon är jättekul, att leka med de andra hundarna är också lite mera spännande, hon har till och med inbjudit Engla till lek – det har inte hänt många gånger under det år hon bott här. När de andra hundarna far fram som galningar över gräsmattan när de får vara lös på inhägnaden på baksidan så tittar hon oftast på, men sista tiden har hon varit med och busat. Detta gör att mitt mattehjärta klappar lite extra – det har varit svårt att hitta något som Katja gillar extra mycket, hon vill så gärna vara till lags och inte ta plats så vi jobbar lite på det – att man faktiskt får ta plats ibland.

Vi har även testat en ny frisyr på Katja och hon bär upp den med stor stolthet. Kontinental Lejonklippning (den utan höftbollarna).
Vi tog helrenovering igår när vi väntade på att få hämta Engla så Katja badades, klipptes och så gick jag igenom pälsen – det är verkligen jättefint med så lång päls som hon har nu men jösses vilket arbete. Det är säkert en decimeter på kroppen och att gå igenom allt och se till att alla tovor var borta var verkligen en utmaning.
Jag ska se om vi lyckas få en bild på Katja där frisyren syns men hon är inte så pigg på att agera fotomodell, man måste fota när hon inte ser :)

Katja - för ett par veckor sedan. Fotad efter ett bad.

Nu tror jag det är dags att förflytta oss in istället, det blir bara kallare och kallare ute och himlen har gått från ljusblå till täckt med ganska mörka moln.

På återseende!